Kroppskamp

Har verkligen haft svårt med träningen den här vintern. Efter att Elaisa börjat skolan har dagarna blivit så långa att jag inte har hjärta att föra dem till gymmets barnparkering efteråt. Således har det blivit ganska sporadiskt. Viljan finns men logistiken går inte riktigt ihop.

Igår hade vi dock ledigt och jag tänkte att nu ska jag våga mig på mitt livs första Body Combat-pass. Riktigt kul och tungt men ändå inte sådär fem före döden / spy i roskisen-tungt som jag tänkt mig. Överlevde med hedern någolunda i behåll.

Idag kom jag dock knappt upp ur sängen. Hyvla ost är omöjligt. Men träningsvärk är skönt. Man känner ju att man lever liksom. Och att man gjort något.

Annonser

2 responses

  1. Åh combat är ljuvligt men jag känner igen det där med sjuka muskler. Själv betalade jag nu för att fyra veckors onlineprogram med videor och pepp för att helt enkelt bara komma i gång och ha nån som piskar på! Känns så skönt!

  2. Det kommer och går det där med träning… för de flesta. Försöker själv att komma igång igen efter långt uppehåll (nästan hela hösten/vintern)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s