I den här åldern då de flesta gift sig (vissa även skiljt sig) så är det sällan det ordnas stora fester. Nu har dock mitt hopp vad gäller utsikter för kommande roliga samkväm väckts i.o.m. att jag i lördags blev bjuden på världens roligaste 40-årsfest!
Det var Unos bästis mamma som fyllde jämna och hennes man och syster hade fixat och trixat till ett sånt party att huheijaa. Kände mig först lite självmedveten då det visade sig att jag var enda singeln där och alla andra var lyckligt gifta men tja, det gick över vartefter vinglasen gick ner. Hade så roligt att jag inte ens tänkte på att föreviga men någon annan var mer uppmärksam. Guldkväll!
Jej! Kan tänka mig att 40-årsfesterna är ännu roligare än 30-årsfesterna! 😀 Jättefin kjol har du! Puss!
40-årsfesterna kanske är bättre på det viset att vi – det äldre klientelet – oftast sitter fastkedjade i hemmet så sen då det finns tillfälle så är det all in, haha. Och tack för komplimangen, en silverkjol är aldrig fel. 🙂
Nu hänger jag inte med hade inte du en pojkvän? Du behöver förstås inte svara.
Jag hade en pojkvän. 🙂
Känner mej som den sista singeln i världen. Mina vänner är gifta sambo sen länge och har fått barn. Efter flera misslyckade förhållanden börjar jag tro att det inte finns några ärliga lediga män. Men att bli bitter och känna sej ensam löser ju ingenting.
Älskar din ärliga blogg. De flesta är så upptagna att visa upp sina perfekta liv speciellt på sociala nätverk.
Du vet inte hur glad jag blir av dina ord. Vill ju vara just det, en ärlig röst bland alla glassiga sammanhang. Och hang in there, din tur kommer ännu.