Mobilvett

Få saker gör mig lika irriterad som då den människa jag för stunden spenderar min tid med fokuserar mer på sin mobil än på mig. Då jag mitt i en mening ser hur personens blick får något glasartat över sig för att sen snegla ner på telefonen för att antagligen inte kunna motstå frestelsen att genast kolla upp den senaste aviseringen istället för att lyssna på det jag har att säga.

Eller då man sitter på kaffe eller vid matbordet och någon typ ringer, att ens medmänniska inte då kan låta samtalet passera obesvarat utan prioriterar något random samtal och babblar på hur länge som helst. Är det fråga om ett nödfall så givetvis kan man svara men handen på hjärtat, hur ofta är det fråga om saker som inte kan vänta en liten stund?

För mig personligen är överdriven telefonanvändning en sådan röd flagga. Det börjar krypa i mig av irritation och jag känner mig helt enkelt bortprioriterad. Som att jag – som ändå bemödat mig att ta tid för att personligen mötas – inte är lika viktig som Person X som finns någonstans där ute i cyberspace. Jag vill inte tävla om uppmärksamheten med en telefon. Det är oschysst och helt enkelt respektlöst.

2016-02-10 11.29.15

Annonser

14 responses

  1. Jag håller helt med dej! Och jag skäms alltid själv om jag tittar på telefonen då jag har gäster eller är på besök hos någon. Men man är ju så nyfiken och beroende (?) att det är svårt att låta bli ibland. Skall bli bättre på att bara låta den vara!

    • Man kan lägga telefonen i väskan och kolla tex då man går på toa, no big deal. Ingen dör av att man inte svarar dem direkt och man kan alltid ringa tillbaka ifall det är något superduperviktigt. Tills dess kan och bör man fokusera på den som finns i samma rum som en.

  2. Jag är ganska glad över min oförmåga att kunna fokusera på telefonen samtidigt som jag är med nån. T.ex. på kaffe, kan hända tuuuusen saker i telefonen men om jag kollar på den kommer jag ändå inte ihåg vad jag kollat på för att jag fokuserar på den andra människan. Heja jag! O heja du för detta inlägg! Kram.

  3. Jag håller så med dig! Tycker det är mycket oartigt att kolla sin telefon hela tiden eller att tala länge om man har sällskap.

    Mippe

  4. Håller med! Sen kan jag få nå fel på mig själv och mitt mobilanvändande, blä. Även om jag tror att jag är bra på att umgås med kompisar IRL.

  5. Ett bra tips är faktiskt att inte ta med telefonen. Låter kanske drastiskt men så gör jag ibland. Låter den med flit vara hemma och satsar fullt ut på sällskapet. Jag menar, för typ 10-15 år sedan klarade man sig utan telefonen. Och måååste man använda sig av en telefon så går det att låna. Det har jag inte varit med om ännu, ytterst sällan är det sådan panik.

    • Jag ska inte leka Jesus här, det är klart att även jag själv är beroende av min mobiltelefon, man behöver bara lära sig var och när det är okej att sjunka in i den världen. Jag ska lämna telefonen på rummet nästa vecka då jag är Thailand för att detoxa. Brukar göra det på semestrar och det är underligt hur snabb man vänjer sig av med den. Dessutom är det ju rent slöseri med tid och pengar att åka till ett underskönt ställe och missa hela resan för att man hänger på some.

  6. Jag skäms också för att jag är så ”beroende” av min telefon. Och då låter jag många gånger trots det medvetet bli att ens kolla den. Just för att jag tycker att det är så oartigt. Men nog surfar man ju lätt bort ALLDELES för mycket av sitt liv. Det är ett (sorgligt) faktum.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s