Lugnet har sänkt sig över stugan efter att jag kört Elaisa och mina föräldrar till min bror, imorgon åker hela gänget till Turkiet på semester. Uno och jag hamnar tyvärr att stanna hemma denna gång och trots att jag såklart hellre skulle ligga under ett parasoll och sippa paraplydrinkar känns det helt rätt.

Dessutom är det nästan lyxigt enkelt att bara ha ett barn istället för två, tror att vi kommer att ha det ganska skönt han och jag denna vecka. Och det kommer alltid nya resor. Tills vidare får vi leva på minnet från förra årets resa.