Den långa väderrapporten på Yles kanaler som går varje dag kl.12.45 är mer eller mindre en institution som funnits sedan tidernas begynnelse. Den består av en oändlig lång räcka av utsikterna fram till imorgon kväll, väderrapporten för båtförare, kuststationerna, vattenhavsståndet, våghöjder, UVI-rapporten…what not. Denna rapport ska enligt instruktion läsas ”utan affektion” och under mina 1,5 år på Lördax har jag lyckats ta mig igenom denna 10-minuter långa harang utan större missöden.

Idag hände det dock. Någonstans vid ”havsvattenståndet i Jakobstad” började jag bara skratta så våldsamt åt ett missöde som hände i studion mellan Sonja och mig. Ni vet då man frustar till, desperat försöker skärpa till sig bara för att tappa det fullständigt och inte kunna sluta skratta. I direktsändning. Fritt fall i hundranittio.

Lyckligtvis kunde Sonja rädda mig och vi tog oss igenom det på något sätt men jag antar att det är antingen insändare eller sparken som väntar. Antagligen båda. Because you don´t mess with the Långa Vädret. Sorry chefen.

EDIT: Cheferna ger en tumme upp åt min bekännelse på Facebook. Huh. Blir kanske inte deportering till Sibirien after all.