Jag och barnen har gått som tiggare/sällskapsmänniskor från gård till gård idag. Först var vi på kaffe till våra underbara grannar som tyvärr imorgon ska flytta till Mikkeli (buhuu) och sedan tog vi en roadtrip tvärs över stan ut till Degerö där Unos gudmor och min fina vän Tiina bjöd på käk.
Lediga dagar kan ofta kännas ganska ensamma för en ensamstående förälder men som tur finns det människor runt omkring en som bryr sig och orkar underhålla barnen, höra på mitt gnäll och dessutom utfodra oss. Tacksamheten för alla fina människor som finns i mitt och våras liv ligger överst en dag som denna.
Finns inget bättre än att ha fina typer i ens liv. Ensam är inte alltid stark och absolut inte alltid glad.
Nej, verkligen inte. Och folk förstår lyckligtvis mer än man skulle tro.
Nej ensam är inte stark. Bland det absolut tråkigaste med att bo ensam är att äta ensam. Att hitta på något enkelt, helst någorlunda gott och nyttigt. Mycket roligare att laga mat om man är flera som äter.
Absolut. Jag gillar själv också att laga mat men det är ju så mycket roligare om man kan dela den med en kompis som kanske även uppskattar den och inte bara sitter och petar som vissa genast det finns en misstänksam typ på tallriken.