Ni vet den där känslan då man står och lagar mat och ungarna ränner fram och tillbaka och man förmanar speciellt Uno att inte komma för nära spisen för att han kan bränna sig. Sen ser man i slow motion hur den lilla handan närmar sig den kokheta plattan med orden ”Aj inte röra här då, mammaaaAAAAAAAAAJ!!!!”

Nåja, lyckligtvis ingen större skada skedd. Kallt vatten på fingret och sen fortsatte han raskt över till dagens andra utmaning: chilimajonäs. (Inte mitt fel, den vanliga var slut och han envisades med att testa min chipotlevariant.) Grinade illa men tog mer och mer. Mitt modershjärta klappar stolt. Det blir nog karl av honom ännu.