Lappen

Som jag skrev tidigare så har en magsjuke-epidemi härjat på vårt dagis i ett par veckor nu. Blir alldeles rabiat då jag hör om hur folk för sina barn dit för att ”hen nu bara spydde lite igår men är helt pigg idag” eller att syskonet kommer till dagis fast det andra ligger hemma och spottar galla.

Alla har vi säkert ”sjukligt viktiga saker på jobbet” som man ”bara inte kan vara borta ifrån” men tänk på att om du för ett smittande barn till dagis är det bara en tidsfråga innan tiotals andra familjer är i samma situation.

Efter att även Uno drabbades i helgen fick jag så i nerverna att jag i helgen tejpade upp följande lapp på dagisdörrarna:

Lappen

HUR SVÅRT KAN DET VARA?!?  

Annonser

55 responses

      • Önskar att fler föräldrar gjorde som du. Jobbar själv på dagis, hittills har vi dock haft tur i vinter o magsjukan har bara drabbat några få. Många nämner ju inte ens att barnet har haft magsjuka, utan det är ngt som barnet själv berättar. Vi har försökt förklara på föräldramöten också att dom riskerar ju att smitta oss som vårdare också o blir vi flera sjuka samtidigt kan det ju bli att dagisavdelningen stänger några dagar :/
        Det kan va besvärligt för föräldrar att va borta från jobbet, men barnens hälsa går nog före allt annat för mej iaf, inget jobb kan vara viktigare än att sköta om egna sjuka barn.

      • Jag tycker så synd om er i personalen som inte har något val utan hamnar sköta barn som barn – oberoende skick. Hoppas verkligen att detta får allt fler att öppna ögonen och ta sitt ansvar.

  1. Ja håller så med dig! Förstår int hur folk kan vara så själviska att de för barnen till dagis fast de smittar ner alla andra. och att föra ett syskon när ett barn är hemma och spyr, de e ju att smitta ner alla andra med flit!

  2. Tyvärr tror jag att det också kan ha att göra med cheferna och kulturen på arbetsplatsen, vissa chefer och arbetskamrater kan vara så sura då man är hemma med sjukt barn… fastän det inte borde vara så.

    • Mycket möjligt men om det inte är en självklarhet att man får vara hemma med sjukt barn borde det absolut bli det. Det kräver dock att vi alla kollektivt gör det så inte de som skickar sina sjuka barn till dagis får tapperhetsmedaljer på jobbet medan de som tar ansvar för sina små anses vara lata.

  3. Jag skulle säkert ha gjort samma som du Hanna! Till min glädje har jag sett på iaf ett av lekisarna här att de har satt upp lappar där de ber föräldrarna hålla barnen hemma 48h.

  4. Superbra! Jobbar själv på dagis och har haft magsjuka två gånger denna vårtermin redan precis som mina kollegor eftersom föräldrarna vägrar hålla barnen hemma då barnen är sjuka. Vi har också meddelat alla om 48 timmars regeln både skriftligt och muntligt. Har vi tur stannar barnet hemma samma dag som det har magsjuka, oftast kommer barn i halvdåligt skick till daghemmet och vi får ringa efter föräldrarna då barnet med kraftig diarré kakkar ner hela sig själv från topp till tå och har magkramper. Då får vi höra att barnet nog bara har lös kakkas på grund av att det ätit vindruvor/bärkräm/druckit för mycket mjölk. Barnet återvänder sedan till dagis följande dag eller om vi har extrem tur så stannar det hemma 24 timmar. Barn med syskon i magsjuka kommer glatt till dagiset och smittar ner halva personalen och halva barngruppen. Magsjuka föräldrar för sina barn till dagis där de sedan smittar ner oss alla före det själv får symptom samma kväll. Hur svårt kan det vara?!? Hålls hemma om ni är sjuka eller i halvdåligt skick ens. Ingen vinner på att vi i personalen ligger hemma i magsjuka flera gånger per termin för att föräldrarna har så viktiga jobb. Och andra barn blir smittade och smittar i sin tur ner hela familjen. Allt går bara runt runt runt för att föräldrar bara inte kan respektera simpla regler. Blir så slut. Hälsningar dagistanten.

    • Jag lider speciellt med alla er som dagligen jobbar med våra små för ni har ju ingen valmöjlighet utan hamnar ta de situationer som kommer. Få tänker på att även dagispersonalen har egna liv och knappast vill gå till jobbet varje dag och vara rädda för vilka bobbor som hoppar på en (och ens nära och kära) pga detta. Nej, en klack i pannan skulle de ha som agerar på det viset.

      • Önskar att jag hade föräldrar i min dagisgrupp som tänkte ett steg längre precis som dig och dessutom inte var rädda att göra sin röst hörd! Det här är ett så viktigt blogginlägg, hoppas många delar det på Facebook etc.

  5. Älskar dig lite här, och hoppas i smyg dina barn gick på vårt dagis! 😀 En tapperhetsmedalj borde DU få för att sätta ord på mångas tankar (de smartas då..)

    • Tack snälla! Jag har fått några smygtummar av mina dagistanter också. Tror att de någonstans är glada för att någon står upp för dem för de kan ju ingenting säga. Och ”tanter” är de ju inte, många av dem är betydligt yngre än mig eller i samma ålder. 🙂

  6. Jättebra! 🙂 Hoppas även att alla förstår att det där inte bara gäller magsjukor, utan all annan typ av sjukor som barn kan ha. Jag kokar inombords då ja hör om att folk tex lämnat barn på dagis som hållit sig för öronen och skrikgråtit med öroninflammation… Föräldrar ska ha rätt att vara hemma med sitt sjuka barn, men ännu vikigare är det att BARNET SKA FÅ VARA HEMMA DÅ DET ÄR SJUKT! Tänk bara vad hemskt det själv skulle vara att gå till skola/arbete själv när man är jättesjuk. Nä, fy!

    • Jamen, precis! Barnen ska orka och uthärda en massa som vi vuxna inte skulle – om det inte är fråga om vuxna som ska agera hjältar på jobbet då och kommer dit om de så har huvudet under armen. (Just därför är jag själv dunderförkyld nu, tack vare hostande och snörvlande kollega.)

  7. Pingback: Yrjö tuli taloon | Catten

  8. Så jääkla bra Hannah.

    Låg verkligen hela skolor med oss födda på 70- eller 80-talet hemma i sammanlagt månader med vinterkräksjuka (eller influensor efter varann) som det är nu? Jag minns inte det. Är viruset nytt eller är det dagens individualistiska högpresterarklimat som gör att alla kräkisar (både stora som små) ska ut bland folk igen snabbt som tusan för att synas, prestera och umgås? Är man sjuk ska man väl va hemma och inte iväg å smitta ner andra. Obetänksamt också med tanke på att det finns folk med svaga immunförsvar som far ordentligt illa av smittor. En vän till mig med ett barn med diabetes delade ditt blogginlägg med en vädjan att ta diabetikerna i beaktande. Chefer borde dessutom, även om vinstmarginalen är i fokus, förstå att tacka ödmjukt för folk som bryr sig om deras vinstmarginal såpass att de inte smittar ner hela avdelningen.

    • Tack, härligt att höra att detta kanske gör någon skillnad någonstans. Jag minns inte heller att det skulle ha varit så himla dramatiskt då jag var liten som det är nu. Visst förekom magafare men inte så att man räknade med (och fruktade) den minst en sväng varje år. Detta lär ska vara främst ett nordiskt fenomen…kan vara intressant att fundera vad det månne beror på?

      • Har hört att i och med att vi är så invaggade i att vi har det så ”rent” överallt här leder det till att vår handhygien är typ lika med noll. Man borde få alla att tvätta händerna DIREKT de kommer in och innan de förbereder mat/äter. Och självfallet vid alla toabesök, men det kanske ändå goes without saying. Att marschera in gäster för att tvätta händer direkt de kommer in är förvånansvärt obekvämt..

  9. Heja! Jag är oerhört paranoid när det kommer till spysjuka, går långa vägar runt de som spyr och har spytt. Och kan bli så arg på folk som nonchalerar smittan, den finns ju i hemmet länge efteråt oberonde hur man tvättar eller inte tvättar allt. Och så finns det de som inte ids berätta att de spytt eller har barn som spytt, och säger det först när man sitter där vid kaffebordet. Najs.

    • Tycker nog att det är var och ens skyldighet att berätta om man haft sjukan i huset, sedan är det upp till var och en hur nojig man är. Jag själv är nog också av den försiktigare sorten.

  10. Bra initiativ!! Min man såg din lapp då han förde dottern till dagis och vi beslöt att hålla henne hemma resten av veckan fast hon inte alls är sjuk. Då man har en nyfödd bebi och mannen just är i faggorna att fara till sjöss vill man verkligen inte ha någå extra att dras med som magafari.

    • Helt förståeligt, som om det inte vore jobbigt att ta hand om två små som det är. Men alltså, har vi barn på samma dagis? Kan inte placera dig… Vilket sammanträffande. 🙂

      • Vi har träffats ett par gånger på morgonen då du fört Uno. Han o min dotter är i samma grupp men Saga är född 2010. Vi flyttade i höstas till Esbo o Saga började i oktober.

  11. Får jag bara kommentera en lite sak. Jag håller helt med o hos oss håller vi på 48 h regeln. Både föräldrar o barn. När ni gnäller på arbetsgivare o chefer o vinstmarginaler så kan jag inte riktigt hålla med. Vet ni vad en sjukdag koster ett företag? Räkna ut er timlön sätt på 50% för arpl, sos, alf och semesterlön så har ni en bra uppfattning om vad en timme kostar multiplicera med 8h om ni jobbar 8h/dag ch ta det ×2 för er vikarie ska också ha lön. Då förstår ni att chefen gnäller. Och det är dethär som ÄR problemet. Sjuklön borde betalas från statligt håll utan karenser för arbetsgivare. Först är arbetstagaren hemma med sjuktbarn, ja magsjuka nå får vara hemma 4 dagar med full lön, tas naturligtvis ut alla dagar. Sen blir arbetstagaren sjuk själv, får 3 dagar, sen andra barnet hemma 4 dagar med det= sjuklön för 10 dagar….+vikariekostnader för 10 dagar…

    • Givetvis förstår jag din point och alla chefers missnöje men samtidigt så är nu livet sånt här. Det finns liksom ingen väg runt det faktum att folk blir sjuka ibland. Sjuk dagispersonal kostar ju också pengar…

    • Men om alla slaviskt följde 48 timmars regeln vid magsjuka och också höll sig hemma vid andra influenssor så skulle arbetsgivaren få betala 10 dagars bikarie för EN arbetstagare, inte hela avdelningen. Dessutom skulle inte alla insjukna varje år så i långa loppet skulle det inte kosta arbetsgivaren mer än i dagsläget. Men långsiktigt tänkande är svårt, speciellt när det eventuellt gangnar andra mer än en själv.

      • Tja, jag är ju ingen expert på dessa frågor ur en arbetsgivares synvinkel utan tänker mer ur ett allmänmänskligt perspektiv. En sak är dock säker, för man sjuka barn till dagis smittar de personalen, sina kompisar och deras familjer och så sprids eländet som ringar på vattnet.

  12. Bra lapp! Iofs har jag förstått att magflunssa kan smitta upp till 2veckor 😦 men värst väl i början.

  13. Jag förstår mer än väl din magsjukefrustration men jag har ändå svårt att tro att föräldrar skulle föra sina sjuka barn till dagis bara för att jäklas. Ingen vill säkert varken smitta ner dagistanter eller medvetet föra sjuka barn till dagis för att lida där. De flesta gör säkert sitt bästa men kanske inte är medvetna om smittorisker och karensdagar för olika bobbor och virusar och så har helt säkert jätte många svårt att vara borta från jobbet för säkerhets skull. Som någon här påvisade här så är kostnaden för småbarnsföräldrar stor för arbetsgivaren och många får helt säkert känna av det på jobbet. Jag anser att problemet borde lösas på följande sätt a) klara sjukdomsspecifika instruktioner från dagvårdsledningen och Esbo stad åt föräldrarna b) familjevänligare politik i frågan om hur kostnaderna i smahället fördelas. Att enskilda föräldrar hänger upp arga lappar på dagis leder enligt mej bara till dålig stämning och ”kyttände”. Få känner säkert dessutom sällan till andra familjers situation och problem. Om er epidemi dessutom var norovirus, som nu har varit mycket i farten, så sprider den sej så lätt att det troligen inte har varit någon ansvarslös förälders fel. Virusen finns dessutom i bajsen i två veckor, vilket leder till att speciellt blöjbarn lätt sprider den trots 48 timmars regeln. Jag förstår att din tanke var god men om jag var du skulle jag nästa gång försöka påverka på högre nivå.

    • Jag har försökt med det tidigare men eftersom det främst bemötts av axelryckningar kände jag att jag måste göra något åt saken själv. Tillvägagångssättet kanske inte var det bästa möjliga ur allas synvinkel men det har iallafall väckt en himla massa uppmärksamhet och som en följd av detta kommer just dessa sjukdoms-specifika instruktioner att ses över på stadsnivå så något gott kommer förhoppningsvis ur detta.

      Jag vill inte heller tro att folk är elaka med flit och okunskap (eller låtsad sådan) är ganska lätt att råda bot på. Vad gäller långlivade bobbor…inte riktigt lika lätt att få bukt på dem tyvärr.

      • Med febar har vi klara instruktioner om att barnet måste vara hemma en feberfri dag innan hen får komma tillbaka.

        Vid magsjuka är rådet, och nu citerar jag det som kom skriftligt från dagiset i veckan: ”I dagvårdens säkerhetsanvisningar så står det till exempel att vid kräkningar och diarré, så får barnet återvända till dagvården då barnet är symptomfritt och orkar delta i normal daghemsverksamhet.”

        I vårt fall hade vi alltså kunnat föra båda barnen till dagis och förskola på torsdagen, eftersom lillebror bara kräktes en gång på onsdag, åt middag genast på det och var annars som sig själv.

        Vet föräldrar som gjort precis så.

        Hur svårt kan det vara med klara regler!?!

        Kräkhelvetet kickade in 72 h efter lillebror i vårt fall… Tänk om jag fört honom till dagis och låtit honom smitta ner andra också?! Nu smittade han bara brorsan…

      • Jamen precis, det är just detta som jag försökt få ledningen att förstå – att dylika direktiv är lika med noll. Givetvis är det orimligt att folk är hemma för säkerhets skull i all evighet men någon typ av karenstid borde ju finnas. Om den omtalade lappen fick något till stånd så är det iallafall det faktum att detta nu kommer att diskuteras på stadsnivå och förhoppningsvis kommer tydligare riktlinjer att dras. Krya på er och hoppas att ni anda klarar er!

    • Knappast för de barnen till dagis för att jäklas, men speciellt blöjbarn som ren då de kommer till dagis har skitit ner sig märker man ju nog om de är sjuka. Man märker också tydligt ”bara” som dagistant om barnet inte är sig självt och då tycker man ju att föräldrarna känner barnen bättre och kan hålla sina barn hemma tills de faktiskt orkar delta i verksamheten normalt. Jag har sett en hel del fall under de 1,5 åren jag jobbade på dagis.

      • Jag tror nog att många märker det men kanske bara inte låtsas om det för att livet inte ska bli knepigt. Låter kanske hårt men tror tyvärr att det är ganska sant. Ibland kan det dock vara svårt att avgöra vad som är morgonkrasslighet och som går över bara man kommer igång och harklar sig några gånger och vad som potentiellt blir värre längs med dagen.

      • Nå sant! Ibland tror man ju själv att man är frisk men så stiger febern under dagen, så alltid vet man inte 🙂

  14. Bästa arga lappen ever. Sjuka barn hör inte hemma på dagis eller i skola, för deras egen skull främst. Jag förstår föräldrarnas frustration också. Själv har jag ju ett jobb som inte medger VAB alls så varje sjukdag betyder kväll-och helgarbete i ett senare skede. Inte heller har vi direkt släktingar i närheten som kan hjälpa till. Men det är bara så det är.

    Svårare är det förstås i skolåldern när man inte får hålla hemma ett friskt barn för säkerhets skull när syskonet är sjukt, men å andra sidan har ju kidsen i allmänhet slutat både med blöja och att slicka på alla sina leksaker i den åldern.

  15. Pingback: Nämen hej – SivÖ

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s