Ni vet hur det är ibland då man går omkring och velar kring hur man ska föra fram en sak till någon, något som man inte är helt säker på hur det kommer att tas. Man tampas med den invanda önskan att vara till lags och behaga – oftast på bekostnad av sig själv – och slarvar bort sig i halvsanningar och ditåt-förklaringar.
Under det senaste året har jag aktivt övat på att vara mer rak i min kommunikation och just dessa ord i all sin enkelhet har hjälpt mig många gånger.
”If you don´t know what to say, try the truth.”
Det har inte alltid varit bekvämt och ibland har människor varit mindre nöjda med att ta del av min ärliga åsikt men i de flesta fall märker jag att jag underskattat min omgivnings förmåga att förstå och att få saker sist och slutligen är så himla farliga. Så kanske detta kan vara något att ta med sig in i den kommande veckan?
Bra! Jag måste bli bättre på det där. Är en sån mes. Vill köra raka rör, men samtidigt är jag så rädd att göra någon förbannad eller lessen.
Allt handlar väl om HUR man säger det. Bara för att man är ärlig behöver man inte vara en bitch.
Jag råkade ut för att en vän blev mycket mera förbannad än vad jag någonsin kunnat tänka mig när jag försökte snacka ärligt om att hon inte alltid var så schysst. Blev riktigt hemskt med att hon inte alls ville ha med mig att göra och fick en massa bekanta att bryta kontakten med mig dessutom. Men ångrar inte alls att jag vågade säga som det var. Det värsta skulle ha varit om allt bara fortsatt som förut. Faktiskt ångrar jag mest att jag slösade bort så många år på att försöka vara diplomatisk och snäll och förstå en mänska som inte alls var intresserad av att göra det samma tillbaka.
Bra jobbat! Så slapp du den energitjuven. Relationer där det bara är den ena som ger och den andre som tar klarar man sig utan.
Bra tanke det där. Borde öva på att få in den mera i mitt liv också.
Börja med baby steps och snart märker du hur du stärks inifrån.
Men alltså jooo, jag ska så försöka anamma det där! Vilken plåga det är att nästan trampa ihjäl sig själv i sin vilja att vara alla till lags. Huj. Dessutom är det ju inte det minsta beundransvärt. Bara fegt. Sanningen går ju att säga på ett sakligt sätt. Kanske nåt jag ska göra ett nyårslöfte om rentav! Tack för påminnelsen!
Jamen precis, bara för att man slutar göra sig till för hela världen betyder det inte att man blir världens bitch i samma veva. Viktigaste är ju hur man lägger fram saker och ting. Är man empatisk, varm och öppenhjärtlig mot andra får man förvånansvärt mycket förståelse tillbaka.
Du är utmanad, kolla min blogg! 😉
Jag såg det, ska svara pronto!