Igår kände jag mig halvt modig, halvt tvingad av värmeböljan att ta fram den fruktade sommarklädslådan. För två somrar sen födde jag ju barn så då var det inget annat än några tält som gick på och ännu förra sommaren var det lite si och så med midjemåttet så minnesbilderna av spända klänningar och sprickfärdiga shorts har suttit mycket effektivt fastpräntade i min hjärna.
Igår lättade jag dock på locket till den prestationsångestladdade lådan och märkte till min förtjusning att det ena efter det andra plagget gick på. Vilken fröjd! Nu kan jag köpa chips och öl för alla pengar jag annars hade lagt på en ny sommargarderob.
Hih, låter sååå bekant! Men för mig tog det ännu längre än ett par år… Men visst känns det super! Och i dag kunde man dra på sig mössa o handskar igen 😦
Så länge mössan och handskarna passar är allt okej. 🙂
Spot on! Diggar din uppriktighet till 1000! 🙂
Tillsammans är vi mindre ensamma. 🙂