Svåraste fasen

Är nu inne i den svåraste fasen av min sjukdom; den där dagen/dagarna då lukt- och smaksinnet är så bortfibblat av bobbor att man inte känner någon smak över huvudtaget. Och såklart är det just de dagarna man allra mest längtar efter att äta-äta-äta…gärna något gott men egentligen vad som helst duger. Men hur är det, funkar det att tröstäta om man inte känner någon smak?

(Det är ju inte så att jag inte vet hur den välbekanta chipspåsen i skåpet smakar men samtidigt känns det som slöseri att lassa in chips om man inte får maximalt utbyte… Svåra saker, jag vet.)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s