En sak som jag kommit att inse under åren är att då nerverna spänner och humöret är i botten hjälper det ALLTID med en promenad. Dock är det ju sällan man VILL ta den där promenaden just då man ligger på bottnen och krälar men om man bara hasar sig ut brukar livet alltid kännas lite bättre efter en timmes traskande.
Eftersom mållöst promenerande är typ det minst motiverande som finns ska man således hitta på en mission som ska utföras. Idag blev det ”hämta lördagsgodis från S-market”. Vi dödade en timme, fick godis och klarade galant av resten av dagen utan att vilja vrida nacken av varandra.
Min lilla flicka är inte så liten längre. Hon poserar ju lika avslappnat som Malenami!
Annonser
Världens sötaste juh! ❤
Då är ni två! 🙂
du har sååå rätt, fysisk aktivitet är bäst när jag är nere. Och dina gullungar är för söta. Promenader rules.
Det svåraste är att komma sig ut. Och då menar jag inte bara mig själv. Att hitta alla mössor och vantar och krångla in sprattlande bebis i tajt halare är en härlig genväg till psyket.
Helt ljuvlig outfit!
Ja, hon är en cool chick. 🙂
jepp, mitt humör är i skrivande stund vääääldigt tråkigt, så jag tänker ta dottern och hunden på en skogspromenad för att orka med mig själv.
Usch då, know the feeling. Hang in there sister!
Vilken igenkänningsfaktor :). har promenerat mig igenom 15 år av föräldraskap nu. i tidernas morgon var det ofta bara vi och puligubbarna i Skolparken. men de hälsade så glatt. märkligt att det ska vara så trögt att komma sig ut men att muta sig med en godbit brukar ju funka.
Alla trick är tillåtna. 🙂