Har idag blivit gudmor till en liten Isabel. Mycket roligt. Hon trilskades inte ens nämnvärt i min famppu, antar att jag blivit lite mer van med bebisar genom åren.
Nedan en dikt som Unos gudmor läste på hans dop och som jag återanvände idag. Vet inte vem som skrivit den men tycker den är vacker och vill dela med mig den till er.
Att få ett litet gudbarn
är en gåva och en ära
– att man är så betrodd
att stå ett liv så nära.
Man länkas till varandra
med ett gudomligt band.
Så själsligt är man nära
fast man bara ses ibland.
Ett gudbarns liv man följer
av omtänksamma skäl.
För man har fått till uppgift
att se till barnets väl.
Och även i det tysta
finns detta alltid kvar
– att man känner något särskilt
för det gudbarn som man har.
Annonser
Tack Hannah! Hon kunde inte ha fått en bättre gudmor!
Och inte jag en vackrare guddotter. 🙂
så vacker dikt! FIn på alla sätt. Grattis till gudmors-uppdraget.
Tack!
Det är Siv Andersson som skrivit dikten. Finns många i samma stil, som t.ex. till en syster, bror, mamma, pappa. Googla! 🙂