Känns som att jag tagit ett rejält kliv framåt i Lifvet. Har nämligen *tamtadaaaaa…* blivit med ett knivset av utmärkt kvalitet. Hejdå Ikea-knivar som pressar sönder tomaten istället för att skära igenom den. Hej finhackade lök och hela fingrar. Livet är stundvis ganska fint i all sin enkelhet, don´t you think?