Elaisas dagisgrupp ska på utflykt till skogen imorgon och ska därför ha med sig en liten matsäck och sittunderlägg. Inte världens största krav direkt men jag vankar ändå oroligt omkring och sätter upp påminnelselappar överallt för jag inte ska glömma.
Inget är väl en sorgligare syn än en liten 3-åring (dessutom i en lite för liten utedräkt) som är den enda som inte har nåt ätbart med sig och får sitta i den våta mossan för att hennes trötta mor inte kom ihåg att knyckla ner ens en gammal höblä i ryggsäcken.
Av erfarenhet vet jag att dagispersonalen har ett backupsystem med låneunderlag och knäckebröd, det ordnar sig 🙂
Jag kom ihåg! Jag KOM IHÅG!!! Men fantastiskt med omtänksam personal, de räddar oss varje gång.
Åååååå! Värre än en ensam 13-årig pojke med ett halvdrucket mjölkglas i matsalen?
Ajaj, båda är ganska paha!
Skönt att du kom ihåg!