Jag brukar inte vara blödig av mig då det kommer till att vara borta från Elaisa (i ärligheten namn är det ganska skönt ibland) men då mommo och moffa skickar såna här bilder från skären blir t.o.m. mitt kalla, hårda, hänsynslösa hjärta äppelmos. Dåligt samvete, saknad, frustration. Buhuu!
Sockersöt 🙂 Jag förstår att det högg till i modershjärtat. Det är segt att vänta… Håller tummarna för dig!
Tack snälla! Försöker att hålla humöret uppe men det är svårt då man inte alls vet hur länge allt ska ta.
Äsch, dåligt samvete ska du ju inte ha. Hon verkar ju leva livet där i mommos o moffas sällskap på lande – hur kul sku det vara att bara hänga hemma med en trött, otålig och intesåpåmidsommarhumörprecis -mamma, liksom?
Jovars, du har alldeles rätt. Helt dumt att man ska sitta o tro att man ska fixa allt t.o.m i v.40…