Om trevligt bemötande

Träffade just en kollega i hissen som tyckte att min glittriga tröja var så fin och att det är lyxigt att den skapar en discobollseffekt i hela hissen. Hur glad blir man inte av det?

Själv var jag härom dagen i butiken och eftersom jag tror så starkt på det här med att behandla andra som man själv vill bli bemött så brukar jag alltid le och vara vänlig mot de jag träffar. Kassatanten tittade på mig och sa att ”vet du hur glad jag blir då någon kund ler mot mig?” Där ser man då hur mycket en liten kommentar eller gärning kan göra för en medmänniska.

Vad lära vi av detta? Vi skola alla dela med oss av vår snällhet och inte vara rädda för att dela den med andra – och alla får en bättre dag i slutändan. Trevlig helg!

kuva (16)

Poista kaikki?

Igår hände det som jag fruktat så länge. Jag lyckades radera alla mina bandade program från digiboxen med ett enda litet knapptryck. Den som planerat menyn så att ”poista tiedosto” är bredvid ”poista kaikki” borde få stryk.

Ögonpåsar

Jag vet inte vad det beror på men ju mer jag sover desto större ögonpåsar får jag.

Antar att det har något att göra med att min kropp under de senaste fem åren har vant sig vid 5-6 (max 7) timmars nattsömn (ostörd i bästa fall) för då jag nu som då råkar få mig mina 8-10 timmar ser jag mer bombad ut än någonsin. Vi talar påsar i hundranittio. Stora nog för att bära hem familjeförpackningar av cornflakes från butiken. Jag förstår inte. Är detta skönhetsgudarnas dom till att Hafva Sömsskuld För Evigth?

(Och nej, det blir inget bildbevis i detta fall.)

Jag <3 Patrik

Det verkar finnas någon rättvisa i världen iallafall för efter alla eländiga sjukdagar har jag idag haft en riktigt sjuhelvetes fin dag! Träffade Patrik Isaksson som var alldeles underbar. Vi pratade om vin, kvinnor och sång. Vårt samtal hör du i Lördax på Radio Vega imorgon efter 12-nyheterna. Är såååå kär i honom! Om han inte var nyförlovad skulle jag ha behållit honom för mig själv.

10704071_10152317594411338_633870505957376675_n

Hans nya singel Slåss för oss är också bara såååå bra. Har inget försvar mot den. Kan inte sluta lyssna.

Efter all denna härlighet hade jag även i övrigt bra flyt på jobbet (om man bortser från att jag tappade mitt passerkort och spenderade 30 minuter hastandes runt huset letandes efter det bara för att sedan hitta det i min ficka). På hemvägen svängde jag in på min nyfunna kärlek (om man bortser från Patrik då) – ett street dance-pass. Det är bara så himla roligt bara man tar fram sin inre biaaatch och låter det fara.

Nu är dagen snart slut, Unos säng är ihopskruvad, kycklingfajitas ligger i magen och jag ska krypa till kojs så snart Uno går med på att sova i sin nya säng. Tippar att det blir om sisådär två-tre veckor.

Pappa av guld

Jag har bra flyt just nu, utekväll och blommor igår och idag kom min pappa hit för att sköta sjuklingarna så jag skulle kunna gå på jobb.

Inte nog med att han skötte dem – då jag kom hem var även hela kämppän städad från golv till tak och middagen stod på bordet. På kvällen hoppade han ännu i bilen och åkte till Ikea och köpte en ny säng till Uno som han dessutom lovat skruva ihop innan han åker hem igen. Vilken lyx asså!

Härligt away från home

Efter tre långa dygn hemma med febriga barn fick jag en kväll av Lite Vanlig Jävla Lugn Och Ro. Drog med mina polare till en av de mysigaste barerna i stan där en ett eminent jazzband råkade spela.

belge

belge2

Hemma väntade ett blompaket från barnens far. (Ni behöver inte slå larm om något vanhasuolajanottaa-scenario och för att citera ABBA: ”there is no such thing as a happy divorce”…men det behöver inte vara så dåligt heller om man beter sig om folk och uppskattar varandra.)20141008-224352-81832921.jpg

Hemmahelvetet

Herrejestas, vilken plåga de senaste dagarna har varit. Att vara ensam hemma med två sjuka barn som dygnet runt marrar, gnäller, slåss, vägrar äta, sover dåligt och slåss ännu mer är värre än vilket jobb som helst. Om vi inte hade en TV skulle jag ha hoppat ner från balkongen för länge sen. Så här långt har det räckt med att gömma mig under täcket med jämna mellanrum och låtsas att jag inte finns, på det sättet har jag fått några välsignade minuter av skrikande in i kudden innan någon hoppat på mig igen och försökt gräva ut mina ögon med smutsiga fingrar eller något annat njutbart.

Hemma igen

Inleder med sjukstuga.

20141006-131542-47742982.jpg

Försöker muntra upp mina febriga avkommor med att uppfylla deras önskningar så då Uno bad mig dansa ställde jag såklart upp. Han tittade skeptiskt på mig i några sekunder och sa sedan ”Mamma, sluta genast dansa.”