Jippikajei från sjukstugan

Jahapp, barnen hann iallafall vara lite över en vecka på dagis innan den första bobban slog till. Lyckligtvis inget värre än en helt vanlig förkylning men tillräckligt för att hållas hemma idag.

Det som jag låg och funderade på inatt mellan turerna till barnkammaren är hur herrans skönt det är att nuförtiden oftast få sova hela natten. Man slipper att vakna var och varannan timme för att någon är hungrig, törstig, har tappat tutten – what not. Man slipper att tvinga sig själv upp ur den ljuvaste av sömn, som om man brutalt blev riven upp från havets fridfulla botten till den skummande och kaotiska ytan med en nybörjarbenjisnodd full av spänst och iver.

Krafter till alla er som ännu är mitt i helvetet med amning och/eller allmänt vidriga, utplånande sömnlösa nätter. Kom ihåg: this too shall pass och snart är det mer vanligt än ovanligt med 6-7 timmars ostörd sömn. (LYX!) Det är bara dessa sjukdagar då och då som får en att minnas vilken tortyr bebistiden kan vara. #nevöforget

Hetsa och ha sig

Jag är lite lat av naturen och gör helst inte mer än jag måste men ibland får jag helt sjukliga ryck. Idag har jag t.ex. varit och jumppat på morgonen varefter jag har ringt hundra samtal och skickat lika många mejl och för tillfället ligger jag begravd under ett berg av Teosto-rapporter.

Jobba, jobba, jobba och sedan hem och ligga på soffan med gott samvete. Masterchef USA drar ihop sig till slutklämmen och dippen är färdigblandad i kylen. Man ska ju inte dra på sig en burn out i onödan liksom.  

Färgningssugen

Är så uttråkad nu att jag snart kommer att dra till med det mest desperata tricket av dem alla, det som antingen a) piggar upp tillvaron eller b) förstör den totalt, nämligen färgning av håret.

Alltid då livet känns trist tror jag att några slingor kommer att göra mig lite gladare men det är ju hemskt sällan det är så. Oftast blir håret fulare än det var tidigare. Så nu sitter jag på händerna för att inte börja färga/slinga/trolla med min redan sen tidigare utslitna hårman. Don´t do it. Don´t do it.

Morgonstund har blodsmak i mund

Gjorde något väldigt okaraktäristiskt imorse och hasade mig till gymmet på ett styrketräningspass. Tänkte att jag skulle vara den enda på plats för i ärlighetens namn – vem tränar en söndag morgon? Men nej, fullt hus med en massa hurtbullar. Skämdes först lite för att jag genomförde timmen med mesiga vikter men å andra sidan så bryr nu sig INGEN och så skulle det ju vara helt okej att vara kapabel att ta sig upp ur sängen imorgon också. 

För att kompensera för min hurtighet ska jag nu packa in mina små i bilen och åka till andra ändan av Esbo på middag hos bror med familj – förutsatt att jag kan styra med mina skakiga armar. Om jag kommer så långt tror jag bestämt att det blir ett glas vin också.

Succé på Nordic Light Hotel

Nu har jag hämtat mig från min utmattningskoma efter Stockholmstrippen. Jag och Anne var alltså där för att ge ingervjuer och promota starten av En kväll med Anne och Hannah på SVT1 30 augusti.

Bodde på Nordic Light Hotel i Stockholm som är kul på det sättet att man kan betala med s.k. ”some-poäng” dvs om man har t.ex. 2000 Facebook-vänner eller en massa följare på Instagram och checkar in sig även på dessa sociala medier då man bor där får man bo gratis. Innovativ marknadsföring tycker jag.

20140814-103756-38276504.jpg

Frukosten var ljuvlig, allt hemlagat av lokala producenter och då en stor porslinshund dessutom pryder bordet – what’s not to like?

20140814-104000-38400347.jpg

Anne satt i aulan och var lite nervös inför dagens första intervju med Svensk Damtidning….

20140814-104217-38537293.jpg

…meeen, det hela gick jättebra tack vare underbara journalisten Eva och fotografen Karin.

10556429_10152203923981338_6430853647828564215_n

Fick höra en massa saftigt skvaller också, så roligt att få lite inside info av folket som på riktigt sett gräddan från baksidan – bokstavligen.

20140814-104627-38787160.jpg

Tack till alla inblandade – journalister, fotografer, hotellpersonal. Det var guld!

Ensam kväll på havet

Efter gårdagen radiosändning i Borgå hastade jag till Skatuddens terminal i Helsingfors för att ta Viking Lines M/S Mariella till Stockholm – ensam! Är inte annars heller något stort fan av att åka båt då jag har en fallenhet för sjösjuka men som tur var havet lungt och vädret vackert. (Ett åksjukepiller i magen är heller aldrig fel för att lugna psyket.)

20140810-103748-38268368.jpg

Hade dock en riktigt trevlig och njutbar resa. SÅÅÅ HIMLA SKÖNT att för en kväll bara få rå om sig själv!

20140810-103926-38366847.jpg

Klämde i mig världens godaste pizza med bl.a. kallrökt lax och wasabimajonäs (som vanligt då man är vrålhungrig så kommer man inte ihåg att fota förrän man stillat den värsta hungern) som jag sköljde ned men en öl.

20140810-104200-38520774.jpg

Det var en lugn kväll på båten med mestadels barnfamiljer och ett dansband i nattklubben så jag bestämde mig för att ta en tidig kväll och 22.30 låg jag i sängen med en godispåse och en bok och lät mig vaggas till söms…

20140810-104430-38670274.jpg

…för att vakna upp pigg och utvilad i ett soligt Stockholm!

20140810-112046-40846085.jpg

Nu är jag framme i Stockholm och har checkat in på Nordic Light Hotel mitt i stan. Ska snart möta upp med Anne som redan är här i någon buske och gömmer sig och sedan blir det Sverige för hela slanten. Livet är inte så dumt just nu!

Hets-lördag

Ska imorgon bitti åka till Borgå och sända Lördax, på eftermiddagen hasta därifrån till Helsingfors på Club for Fives keikka på Esplanaden för att sedan mot kvällen nappa båten till Stockholm där jag möter Anne på söndag eftermiddag för en kväll av roligheter. På måndag smörar vi för svenska pressen och på måndag kväll tar vi flyget hem igen.

Av allt det ovannämnda är mitt enda orosmoment att åka ensam med båten en lördag kväll. Jag är inte direkt en kryssningsmänniska och har heller inget emot att vara ensam men bägge tillstånd är ändå väldigt ovana för mig så jag kan inget annat än undra: hur ska detta sluta?

Hej från svackan

Jag tänkte skriva ett gnälligt inlägg om hur sugigt allting känns just nu men sen insåg jag att jag nu helt enkelt bara får skärpa mig. Så himla synd är det faktiskt inte om mig. Idag har solen skinit och jag intervjuade Sarah Dawn Finer som är världens ljuvligaste människa.

(Men trots det så vet ju alla att den inre friden sällan är lika med de yttre faktorerna.)

Goda nyheter!

Är glad att äntligen få dela med mig av lite goda nyheter som jag hamnat sitta och panta på ett bra tag:

30.8 kommer tredje säsongen av ”En kväll med Anne och Hannah” att börja visas på SVT1! Det som för många år sedan började som en vag idé över ölstop med Anne Hietanen har efter år av vänskap, envishet och en helvetes massa kinande till höger och vänster vuxit sig till en riktigt skaplig helhet som nu även svenskarna får njuta av.

AnneHannahFirar
(Het samlarbild från kvällen då vi firade inspelningen av vårt första avsnitt för några år sedan.)

Där ser man då vad som kan hända om man bara orkar tro på sig själv, har bra folk i sin hörna (ANNE!!! <3) och sen låter det fara bara. Hoppas detta kan ge inspiration till alla er där ute som går omkring och drömmer om något, vare sig det är stort eller smått. Det enda man egentligen kan göra idag är att våga lite, skicka det där mejlet, ringa det där äckliga samtalet, bjuda upp den heta mannen/kvinnan, ta ett lån, flytta, läsa den där boken, ringa en vän och säga som det är…you name it.

Det är ju långt ifrån lätt men om man inte gör ens något pikulite annorlunda kan man heller inte förvänta sig ett annat resultat.

Sista resan

Lång dag igår. På morgonen körde jag de här typerna till Tammerfors där deras moffa mötte upp för att ta med dem på tåget till Vasa för några avslutande sommarlovsdagar.

20140731-134949-49789376.jpg

Efter ett stärkande besök på mäcken hoppade jag i bilen och körde tillbaka till Helsingfors, hastade till jobbet för att hetsjobba halva kvällen och sedan avsluta aftonen med diskussioner om paradigmskifte med väninna hemma på balkongen.

(Note to self: nästa sommar – skippa jobbandet medan dagis är stängt. Herrejestas vilket rantande land och rike runt det har varit i år. Tacksam dock för alla mor- och farföräldrar som ställer upp i vått och torrt. Utan dem skulle juli månad aldrig ha funkat.)